«Bästa Beatrice Ask»: Jonas Hassen Khemiris åpne brev om sine erfaringer med rasediskriminering har blitt delt over 150 000 ganger på Facebook.
«Bästa Beatrice Ask»: Jonas Hassen Khemiris åpne brev om sine erfaringer med rasediskriminering har blitt delt over 150 000 ganger på Facebook.Vis mer

- Skal vi bytte kropper, justisminister?

Åpent brev om raseprofilering er delt 150 000 ganger på Facebook.

(Dagbladet:) «I 24 timmar lånar vi varandras kroppar. Först går jag in i din kropp för att fatta känslan av hur det är att leva som kvinna i en patriarkal politikervärld. Sen lånar du mitt skinn för att förstå att när du kommer ut på gatan, ned i tunnelbanan, in i köpcentret och ser polismännen stå där, med Lagen på sin sida, med rätten att närma sig dig och be dig bevisa din oskuld så väcker det minnen till liv. Andra övergrepp, andra uniformer, andra blickar. Och nej, vi behöver inte gå så långt som till andravärldskrigs-Tyskland eller åttiotals-Sydafrika. Det räcker med vår svenska närhistoria, en rad slumpmässiga upplevelser som vår gemensamma kropp plötsligt minns.»

Forrige onsdag publiserte den svenske forfatteren Jonas Hassen Khemiri et åpent brev til justisminister Beatrice Ask, i Dagens Nyheter. Brevet er skrevet i forbindelse med det omstridte Reva-prosjektet - et samarbeid mellom svensk politi, migrasjonsverk og kriminalomsorg for å «øke effektiviteten og rettssikkerheten» i håndhevelsen av innvandringspolitikken.

Kritikken mot prosjektet går på at den har fått politiet til å drive rasediskriminering, eller såkalt raseprofilering. Påstanden er at individer stoppes i Stockholms t-banesystem uten annen grunn enn et utenlandsk utseende.

Khemiri kaller prosjektet «Maktens rutin. Våldets praktik.».

Innvandrererfaringer Jonas Hassen Khemiri har svensk mor og tunisisk far, og er forfatteren av «Et öga rött», en dagbokroman på innvandrersvensk. I brevet «Bästa Beatrice Ask» deler han flere erfaringer fra sin oppvekst i Sverige for å underbygge inntrykket av at ikke alle er helt like for den svenske loven.

Han forteller om en rekke episoder hvor han er blitt møtt med fordommer. Som de mange gangene politiet har stoppet ham og bedt ham vise legitimasjon - på vei ut av McDonald's, utenfor Expert. 

Han forteller om farens kompis N, som «blev instängd i en fyllecell eftersom han sluddrade och först dagen efter märkte poliserna att något var fel och på akuten upptäckte de hjärnblödningen och på begravningen sa hans tjej: Om de bara hade ringt mig så hade jag ju kunnat berätta att han inte drack alkohol».

Han forteller om en gang han ble stoppet på t-banen og anholdt i en politibil i 20 minutter til de hadde fått rede på at han var den han utga seg for å være.

Asylsøkeravmakt Til slutt skriver Khemiri at justisminister Beatrice Ask ville fått åndenød og prøvd å forlate kroppen hans om hun satt i den og følte på avmakten.

Problemet er nemlig, avslutter han, at de diskriminerende strukturene ikke vil forsvinne om man avslutter det omstride Reva-prosjektet:
 
«Reva lever vidare i vår oförmåga att omformulera vår stelnade nationella självbild och i kväll i en krogkö nära dig sprider icke-vita personer systematiskt ut sig för att inte bli stoppade av dörrvakten och i morgon i din bostadskö använder de med utländska namn sina partners efternamn för att inte bli bortrensade och nyss i en arbets­ansökan skrev en helt vanlig svensk "FÖDD OCH UPPVUXEN I SVERIGE" med versaler bara för att hon vet vad som händer annars. Alla vet vad som händer annars. Men ingen gör något. I stället fokuserar vi på att lokalisera människor som har flytt hit på jakt efter den trygghet som vi är så stolta över att kunna erbjuda (vissa av) våra medborgare.»

Sosiale medier koker Artikkelen er delt 155 000 ganger på Facebook, og under hashtaget #BästaBeatrice har en flom av historier om hverdagsrasisme dukket opp på Twitter.

Dermed har brevet blitt besvart fra øverste politiske hold i Sverige.

—Jeg synes politiet selvstendig skal utvikle sine arbeidsmetoder. Men vi har sagt til politiet at i Sverige er loven lik for alle. Den som har fått en avvisning eller utvisningsbegjæring anser vi skal forlate lander. Om noen av riksdagens partier har en annen mening, får de sende inn et forslag om at Sverige går over til fri innvandring, sa Fredrik Reinfeldt på programmet «Agenda».

- Jeg synes man skal stå for den loven man har vært med på å stifte.

Justisministeren Beatrice Ask selv betvilte at problemet med raseprofilering i Stockholms undergrunn er så stort som det hevdes, da hun svarte kritikken i SVTs Gomorron Sverige.

- Men hvordan skal en svensk statsborger som ikke er blond og hvit oppføre seg for å unngå å bli stoppet av politiet? spurte programleder Karin Hübinette.

- Om man følger reglene, skal ikke politiet ha noen skjellig grunn til å stoppe deg, var justisministerens svar.

Rasisme og det litterære Sverige Jonas Hassen Khemiri er for øvrig å treffe i Bokprogrammet på NRK 1 denne uka. Han er aktuell med boka «Jag ringer mina bröder».

Dette er ikke første gang rasespørsmål står høyt på agendaen i svensk, litterær debatt. I fjor høst prøvde ungdomssjefen på Stadsbiblioteket i Stockholm å kaste ut «Tintin i Kongo» fra hyllene. Det skjedde samtidig som spørsmålet om Tintin-tegneserien var rasistisk, var oppe for en belgisk domstol. Til slutt måtte biblioteksarbeideren snu i saken, og beholde boka i hyllene.

Også her i Norge har kulturelle stemmer engasjert seg mot vår regjerings asylpolitikk. Dagbladet trykket en serie med kronikker i kjølvannet av lanseringen av Margareth Olins «De andre» i høst. Du finner dem alle her.

MØTER MOTBØR: Beatrice Ask har måttet tåle hard kritikk for det svenske politiets Reva-prosjekt, som går ut på å «øke effektiviteten og rettssikkerheten» i håndhevelsen av asylloven. Foto: Bertil Ericson / NTB Scanpix
MØTER MOTBØR: Beatrice Ask har måttet tåle hard kritikk for det svenske politiets Reva-prosjekt, som går ut på å «øke effektiviteten og rettssikkerheten» i håndhevelsen av asylloven. Foto: Bertil Ericson / NTB Scanpix Vis mer